Tofflor in fleek

Kollad vad jag fick av Minna i inflyttningspresent, haha! JAG ÄLSKAR DEM! Jag fryser om fötterna hela tiden och jag älskar även enhörningar. Så dessa passade mig utmärkt… 😉

LIN_7812

LIN_7815

blogstats trackingpixel

Soft’Up Classic

Har ni sett den nya modellen från Freejump? Modellen heter ”classic” och är framtagen för att passa dem som tycker att ”PRO” ser lite för sportig ut. För egentligen har båda modellerna precis samma syfte… Så jag skulle faktiskt vilja påstå att detta är en tråkig ”uppdatering”… Men ja, det finns en sak till som skiljer stigbyglarna åt. Denna stigbygel ska tydligen vara mer anpassad för ”kvinnor”.

Jag blev tvungen att googla runt och reda ut begreppet ”anpassad efter kvinnor”. Eftersom det endast står så på svenska sidor. Det står liksom inte vad det är som gör att stigbygeln är anpassad utefter ett specifikt kön.. Men hur som helst så hittade jag svaret. Och anledningen till att stigbygeln är anpassad efter ”kvinnor” är på grund av att stigbygeln är mindre.

Tankar om stigbygeln?

510077-10-00000_1 510077-20-00000_1 510077-21-00000_1 510077-50-00000_1 510077-54-00000_1 510077-70-00000_1

blogstats trackingpixel

Lugn och fin

Oprah höll sig på marken i dag och kändes väldigt mjuk och fin i hela kroppen. Då underlaget var fryst i skogen så beslöt jag mig för att känna på henne i ridhuset. Rida lite på böjt spår etc… Det fanns inget att anmärka, utan hon kändes precis lika fräsch som innan det tråkiga balltrampet. Kul! I morgon hoppas jag kunna skritta ut henne i skogen. Jag har lovat mig själv att aldrig rida två pass i rad i ridhuset på Oprah. Inte för att hon inte tycker det är kul, utan för att jag snarare tror att det är bäst för henne rent fysiskt. I och med hennes bakknän så ska hon inte harva runt på en ridbana, utan hon ska ridas mycket ut – rakt fram. Så då har jag satt det som en tumregel att aldrig rida i ridhuset två dagar i sträck.. Med undantag för snöstorm, haha…

IMG_2542Nöjd och glad häst efter det lilla passet! :)

blogstats trackingpixel

Tips mottages!

Nu letar jag efter en ny serie att följa! För stunden följer jag den nya serien Dark – den liknar Stranger Things ganska mycket, men ”grövre”, skulle jag vilja påstå.

Serier jag gillar:
Walking Dead, Fear the Walking Dead, Stranger Things, Orphan Black, Shadowhunters, Scream(någon som vet om det kommer en ny säsong?), The 100 och nu Dark.

Jag gillar alltså lite övernaturligt/nervkittlande typ. Så ööööös på med tips!

dark-netflix-s

blogstats trackingpixel

Vildhäst

Mitt internet har fortsatt att strula… Men nu håller jag mina tummar för att det ska fungera fläckfritt! Jag måste verkligen skaffa internet till lägenheten, men jag har inte fått tummen ur att göra det… Hur som helst, i går red jag Oprah för första gången sedan balltrampet och hon kändes jättefin. Vi fick sällskap av min kompis och hennes häst vilket gick toppen. Oprah kunde skritta – något som hon inte kunde i dag… I dag beslöt jag mig för att skritta till mamma och pappa. På vägen dit gick det bra. Hon var ju lika pigg som i går, men möjligtvis någon grad värre. Het, skulle jag nog nästan vilja påstå att hon var. Men hur som helst så fick hon massa morötter av mamma när vi väl var framme. Där stod hon som den ängel hon ville framställas för att inte göra min mamma nervös, haha… När vi sedan skulle rida i väg igen så kunde man nästan tro att mamma sprutat in någonting i morötterna. För vi hann endast komma 50 meter innan hon la i väg i en bockserie, med en mildare stegring som ett flashande avslut…. Hon var skogstokig under resten av ritten. Jag fick trava henne lite för att få henne på andra tankar. Det räcke för att hålla henne något sysselsatt. Men min önskan hade varit att kunna skritta henne en hel vecka. Dock inser jag nog att jag får krydda skrittpassen med inslag av korta bitar i trav. Nu ska hon ju trots allt inte sättas igång efter en långdragen senskada, utan för ett litet balltramp…………

Oprah känns i varje fall superfräsh samt extreeeeemt glad! Det är så kul att sitta på henne!!!!!!

Under den kommande veckan får hon gå väldigt lugnt. Mestadels skritt i skog men också med lite travinslag. Veckan efter det kommer hon få joggas och under nästkommande ökas intensiteten successivt. Allt detta för ett litet tramp på ballen! Men jag är glad över att ha en så känslig häst som Oprah, det känns tryggt, liksom.


På tal om annat… Jag kommer inte hinna göra en spraytan denna vecka, och jag skulle gärna vilja bli brun igen innan helgen… Har ni tips på någon brun-utan-sol produkt som är lätt att applicera samt ger en jämn och brun färg? Så gott som luktfri?

LIN_7792

LIN_7804_edited-1Blicken hon gav dörren innan vi skulle ut på tur… Hon kokar redan här ihop dagens ridpass…

blogstats trackingpixel

Internetstrul

Mitt internet ville inte samarbeta i går så det var därför som bloggen ekade lite tomt! Men hur som helst, dagen har inletts med ett utsläpp i stallet. Med stallsysslor som följd. Nu har jag lyckats få i mig lite frukost och ska snart bege mig till Motala för att köpa lite grejer till kvällens festligheter.

Inflyttningsfest står på kvällens agenda här hos mig, med avslut i Linköping. Morgondagen inleds sedan på Oprahs rygg. Jag hoppas att hon känns fräsch. Håll tummarna!

LIN_9337Eclipse får stå för bilden!

blogstats trackingpixel

SUPERDUPERFYND

Fyndade en Equiline jacka för 150 kronor… Den ni!

LIN_7771

LIN_7770

Untitled-1

blogstats trackingpixel

Lillördag

Morning y’all! Startar min morgon med risgrynsgröt samt massa socker och kanel, haha… Jag är inte en sådan där hälsosam bloggare. Jag äter det som jag tycker är gott… 😉 Hur som helst, jag vet inte riktigt hur min dag kommer se ute… Men stallet ska betas av såklart. Sedan hoppas jag kunna hinna i väg till gymmet en sväng och därefter hämta ut ett paket(vad kan det vara..?). Sen är det jobb som nalkas i vanlig ordning!

Jag har inte gått igenom veckan med er kom jag på… Det glömdes bort lite eftersom jag inte kan lägga upp något schema för Oprah. Men tanken med henne är i alla fall att börja skritta ut på lördag. Så får vi se hur hon känns. Sedan skrittjobbar vi i någon veckan innan vi börjar jogga en vecka framåt. Sedan successivt återgå till den ”normala” träningen.
På torsdag ska jag få lite färg med hjälp av en spaytan(thank god) och på fredag blir det partaj här, i form av en inflyttningsfest. Framåt småtimmarna kommer vi åka vidare mot Linköping för en utgång, så blir mina grannar av med oss, ha-ha… På lördag kommer jag bara ta det lugnt. Kanske bio? Vi får se! Sen OM jag känner mig kry nog, så kanske jag jobbar övertid på söndag. Men det är väldigt osäkert…
Anyway, jag har fått en helt galen nytändning. Snacka om att mitt humör har gått i vågor den senaste veckan… Från att ha varit skitdyster till att ploppa upp massa idéer, samt ta tag i en grej som jag velat länge, men inte riktigt vågat… Vi får se hur det blir!
LIN_7728
LIN_7734
blogstats trackingpixel

Att inse sina misstag och rätta till dem

Jag vet inte, men det känns som att fler och fler börjar se inflammationer i hästarnas ben som ”vardagsmat” och något som ”hör till”… En kortisonspruta här och där verkar bli mindre och mindre häpnadsväckande… Jag ogillar den utvecklingen skarpt. För inflammationer brukar uppkomma när du överansträngt din häst. Om det går så långt att du får spruta leden, då är det ditt fel. Du har inte otur, det är ditt fel. Det är du som utsatt din häst för något som den inte varit fysiskt redo för. Och jag gillar ordspråket:

”En spurted led kommer alltid vara en skadad led” – ta inte en kortisonspruta som en fis i rymden, se det som är lärdom. Gör om, gör rätt.

Överallt på sociala medier så ser jag ryttare som får spruta sina hästar, om och om igen. Medmänniskorna kommenterar ”åh, sicken otur du har”. Men nej, det är inte otur… Och om du ska fortsätta inbilla dig att det är otur så kommer inflammationerna fortsätta komma tillbaka. Det är din häst som får ta smällen för din blindhet. Och dessa typer av människor ogillar jag sååååå mycket. Men faktum är att man inte kan ta en diskussion med dem, för de överskattar sig själva något enormt och ser verkligen inte problemet.

Sen så finns det de ryttare som skyller inflammationer på sin häst exteriör… Och det är också såååå fel. Det är inte fel på hästens kropp. Det är du som inte lärt dig att rida din häst utefter dennes kroppstyp. Återigen, ditt fel.

Tack och lov så finns det ändå dem som vågar säga att ”jag har utsatt min häst för något som den inte riktigt var redo för, och därför har denna inflammation uppstått. Såklart är det tråkigt, men nu vet jag vad jag gjort fel och jag ska ändra på mitt tänk och lägga upp en annan plan”.

Mina första två hästar, Picasso och Cappuchino, hade fel som pågått innan jag köpte dem. Så där har jag tyvärr inte så mycket att säga. Men Oprah, henne har jag överansträngt en gång. Dock finns det en hake i Oprahs ”situation”… För om jag inte hade överansträngt henne, då hade vi inte hittat det verkliga felet som hade orsakat problem förr eller senare… Nu kunde ju Oprah opereras som ung, och återhämtade sig väldigt bra. Men säg att vi inte hade märkt av detta förrän hon var typ 16, hade hon då klarat av operationen och att återställa sig lika bra? Det är en klurig fråga…

Men hur som helst, varför fick Oprah en inflammation i bakknäna? Oprah är byggd i nedförsbacke, problemet borde ha visat i frambenen om jag hade ridit henne fel… Och hoppa gjorde vi en gång i veckan på inte alls några ansträngda höjder… Så att det skulle vara anledningen till inflammationen hade jag svårt att tro..

Men ju mer jag funderat, desto mer har jag kommit fram till misstaget som jag gjorde… För det är så man måste göra när man överansträngt sin häst – gå till botten på problemet så att man inte upprepar samma misstag.

Oprah är uppfödd på lösdrift, hon har haft bra förutsättningar. Men sen när hon flyttade till mig så flyttade hon även till Östgötaslätten. Vi har inga backar här. Det är plant. Så i flera år reds Oprah på plana vägar, paddock och i ridhus. Men när jag skulle börja plugga till journalist så flyttade jag henne upp till skogarna. Där däremot, där kunde vi snacka om kuperad terräng. Och det var garanterat där som jag gjorde ett stort misstag. Jag blev så glad över möjligheten att kunna rida Oprah i en så bra och stärkande miljö. Vi började rida lite smått upp och ner, i sandbackar och över rötter. Det var Oprah inte van vid.

Vips så kände jag att hon inte kändes som sig själv, då åkte vi in och kollade henne och hittade en liten, liten inflammation i båda bakknäna. Hon behandlades då tyvärr med kortison. Dock var det första gången, och förhoppningvis sista, som hon fick en kortisonspruta.

Men hur som helst så upptäcktes ju även det ”verkliga felet”, ett fel som gjorde Oprah extra känslig. Men hur som helst så genomfördes operationen och Oprah blir nu underhållen två gånger om året med IRAP. IRAP som inte skadar leden som kortison gör, utan som är bland annat hästens egna blod – alltså egna läkning.

Jag har ett fantastiskt team bakom mig som hjälper till att hålla koll på Oprah, för trots hennes ”spagettiben” så ser framtiden väldigt ljus ut. Och hon har aldrig, aldrig känns så här fin som hon gör nu. Synd bara att balltrampet skulle komma att förstöra lite…

Men hur som helst, var ärlig mot dig själv, så är du också ärlig mot din häst.

LIN_0301

blogstats trackingpixel

Mina kära barn

Någon som har tips på hur man får vita skinnskor riktigt kritvita? Jag försöker och försöker, men uppnår inte riktigt det resultatet jag vill… Men det kanske är svårt, i och för sig.

Före rengöring:
LIN_7719

Efter:
LIN_7722

blogstats trackingpixel
Follow on Bloglovin
Menu Title