Here we go again...

Jag har varit lite frånvaranda under min intensiva helg. Men i dag så har jag kunnat sätta mig ner och verkligen jogga igenom bloggen ordentligt. Inlägg är skrivna och lagda i utkasten, mejl är besvarade och ett nytt antal är skickade. Klapp på axeln! Jag ska försöka få in detta som en vana, att varje söndag ha en riktig nörd-dag när det kommer till mig som inlucenser. Inom kort måste jag skaffa ett skrivbord, en kalender samt en skrivare. Sen har jag livet någorlunda i ordning, haha!
 
Men hur som helst, min helg har varit toppen! Att få träffa mina gamla klasskamrater igen var störtkul, och jag fick ett jäkligt bra avslut på lördagkvällen. Men när jag kom hem i dag så mådde jag lite halvdant, jag har inte förtärt alkohol sedan annandagen... Vilket resulterade i att min tålighet vad gäller alkohol, som vanligtvis är dålig, var grotesk. Hahaha! Efter två vinglas kände jag mig helt borta. Men det är billigt och bra! Man får tänka positivt, helt enkelt.
 
Anyway, nu till det tråkiga... Oprah har känts så himla bra och vi har varit på G tillbaka nu. Tanken var att jag skulle höra av mig till Jill för att se om det fanns någon möjlighet att få komma och börja hoppträna igen nästa vecka. Men ja, så fort vi kommer igång så händer ju något - som vanligt... I går när jag och Oprah red i skogen så galopperade vi i ett lugnt tempo. Men helt plötligt tappade Oprah fästet. Trots hennes isbroddar runt om så blev det Bambi på hal is. För ja, det måste ha varit is under snön. Vi "ramlade" i typ tjugo sekunder. Jag är fortfarande helt ställd över att hon faktiskt lyckades hålla sig på benen. Det var sååååå nära att hon la sig på sidan med mig på. Riktigt, riktigt obehagligt... Och jag antog att hon skulle känna något efter detta, så hon fick ha på sig hela sin back on track uniform undernatten samt under täcket i hagen i dag. I dag var hon även stel, riktigt stel. Så hon sträckte sig garanterat... Men hon får ha sina back on track grejer på sig i natt också. Sedan kommer jag släppa henne lös i ridhuset i morgon för att se hur hon rör sig, både hur villig hon är att röra sig, men även för att eventuellt kunna se vart sträckningen sitter.
 
Åh, bubbisen! :(
 
 

Kommentarer:

Ella:

Fy fasen vad jobbigt alltså!!!!!! Men tur i oturen också!!

Anonym:

Har du snö sulor på? Där jag bor har bo de hela tiden under vintern men ni kanske inte har snö hela tiden o så blir de ju halt utan

Kommentera här: