Åby Ridklubb 28/5-2018

Jag vet inte vad jag ska säga faktiskt, mer än att min häst är en riktig krigare. Jag inspireras sååååå mycket utav Oprah. Hon opererades för två år sedan nu. För två år sedan var hennes framtid oviss. Men när vi gjorde comeback på tävlingsbanan i början av förra året så levererade hon ett flertal fina resultat. Majoriteten av hennes starter under 2017 blev 0 fel, och som max 4 fel. Sen började hon kännas lite småknackig igen, och jag besökte veterinär. Hon blev då i stort sätt utdömd som ridhäst. Jag fick papprena gällande triangelmärkning från Agria, men när jag skulle fylla i papprena så gick det inte. Det gick verkligen inte. Jag kände i magen att detta inte var rätt, så jag åkte upp till Axel i Hölö. Och han gav Oprah en till chans. En chans som gjorde underverk.
 
Nu har Oprah tagit sig tillbaka från både en oviss operation, och från en "utdömd"-dom. Och hon gör det med en sådan livsglädje och energi som räcker och blir över. Oprah bevisar gång på gång att man ska ställa sig upp när man blir slagen till maken, hon är en enorm inspiration för mig. Och jag kommer aldrig sluta kämpa för henne, så länge hon är den glada och energiska hästen som hon faktiskt är. Hon har attityd, energi och ett enormt hjärta. Hon är helt fantastiskt.
 
Hur som helst.. Åter till tävlingen... Förra helgen startade vi en 1 m klass bara för att komma igång. Hon var felfri på hinder men blev rädd för funktionärerna, vilket gjorde att jag fick lägga en volt och därför kom ut med ett resultat om fyra fel. Men ja, det var inget att hänga läpp över. Det är sådant som händer! Men i lördags kändes allt så himla bra. Jag lämnade Oprah i lastbilen med lite hö och gick sedan banan. Under bangången kändes allt bra förutom en linje. Jag hade lite svårt för att besluta mig för antalet galoppsprång, och valde därför att se några ekipage innan min start. Nackdelen var bara att alla red på så olika antal, haha! Det var allt ifrån sju till nio galoppsprång. Så jag beslutade mig för att ha en plan A och en plan B beroende på hur Oprah skulle kännas. Plan A var att rida lite fram direkt efter första hindret på distansen, sen bara sitta och hålla. Men om jag skulle välja detta alternativ så skulle det krävas att Oprah var i god balans. Annars skulle jag välja plan B, och sätta tillbaka henne lite i balansen och rida på åtta.
 
När jag återvände till lastbilen så såg jag hur Oprah stod och sov(hon har inga problem med att slappna av på tävling). Så jag ropade hennes namn och hon letade då upp mig med blicken och gav ifrån sig världens gulligaste gnäggning. Min kompis! <3
 
Redan under framridningen så fick jag en känsla av att det skulle gå bra. Hon var så extremt mjuk, fin och lydig. Samma sak under framhoppningen - hon hoppade jättefint och jag sparade därför in på sprången.
 
Väl inne på banan så kändes grundomgången lekande lätt, jag följde min plan och Oprah var med mig till 100%. Och på distansen som jag var lite velig över så valde jag plan A, eftersom hon kändes så himla fin och balanserad. Jag smackade till lite efter första hindret på distansen, sen kunde jag bara sitta upp och rulla på de sju galoppsprången - busenkelt och hon vinner så himla mycket mark. Hade det varit omhoppning så hade vi klippt distansen på sex, hahahahaha! Hon är så himla flexibel, fantastisk känsla!
 
Under omhoppningen sen så hade jag ingen tanke på att rida för placering. Jag ville bara få en jämn och rättvis omhoppning. För i dessa klasser så rider vissa som idioter. Det slits och dras, något som jag tycker är otroligt orättvist mot hästen - jag vill kunna stå rakryggad över min omhoppning... Så under min omhoppning stod jag upp i tvåpunktsits, samt styrde runt med ledande tygeltag. Oprah trivdes riktigt bra med det och vi gick konstigt nog upp i ledning. Och det är nu jag inser hur snabb Oprah egentligen är... Hon må vara lång och oproportionerlig i kroppen, men trots detta vinner hon mycket mark utan att bli tung eller svårsvängd. Hon är med mig till 100% och jag behöver bara tänka "sväng" så svänger hon.
 
Vi petades ner till en tredjeplacering till slut. Men att hamna på en tredjeplats, av 43 starter - varav majoriteten är hoppavlade hästar - känns så himla, himla kul. För Oprah är ingen hopptalang, men hon har viljan. Hon har en sjuk historia bakom sig, men är trots det så levererar hon hela sitt hjärta med glädje. Vilken inspiration.
 
Efter prisutdelningen hoppade jag av och skulle skritta av henne förhand. Vi kom då till en liten backe som jag började jogga upp för, och Oprah gjorde då världens glädjeskutt bredvid mig. Och jag kan inte beskriva känslan, men efter allt vi gått igenom så kunde jag inte hålla tårarna inne.. Oprah är one of a kind, och hon är min.
 
Nu ska vi fortstätta busa i skogen, för ja, det var så vi värmde upp inför den här tävlingen. Ridbanan har vi inte rört på två veckor, och det har passat både mig och Oprah bäst. Ut och ha kul = bra resultat och ett känsloladdat samspel.
 
Nästa tävling blir inte förrän om tre veckor. Närmare bestämt den 20:e hos Kinda Ryttareförening. Där får hon återigen gå en klass, och då en 110 cm. Veckan efter får hon gå en klass igen, och då i Boxholm. Samma sak här - 110 cm. Den 30 maj ska hon sedan in till Axel för veterinärkoll och IRAP. Då kommer hon få ett par lugna veckor, och sedan startar vi väl någon 110 igen innan vi gör comeback i 120.
 
Jag tror det här upplägget blir jättebra, det känns lagom att starta en klass så här i början, samt låta henne få ta det lite lugnare under två veckors tid innan det är dags för 120. När hon har gjort några 120 starter så kommer jag gå ner till 110 igen, och ta det lugnare en period, för att sedan gå upp till 120 lagom till inomhussäsongen.
 
Det är en grej som jag tycker är viktigt när det kommer till hästar  - att inte bara gå upp och upp i klasser hela tiden. Utan jag tror hästarna mår bäst av att få en lugnare period med lägre klasser ibland - för att känna att det är busenkelt.
 
 
Hennes nöjda blick. Hon var så underbar hela tävlingsdagen igenom. Och hon ville gärna gosa med prisutdelarna, hahaha...


Jag är så trög

Eftersom jag visste att jag inte skulle få tid att blogg under dessa dagar så fixade jag massa tidsinställda inlägg - trodde jag. Men de ploppade aldrig upp och jag har nu insett mitt problem, haha... Jag missade en liten detalj, så att säga ;) Men nu har jag lärt mig och nu ska det inte bli något glapp i uppdateringen mer!
 
Hur som helst.. I lördags var jag och tävlade igen. Ni som följer mig på andra sociala medier vet hur det gick. Men jag kommer berätta allt i ett seperat inlägg i kväll!
 
Vad hände i går då? Jo, jag var hos Minna och red Geniki samt hälsade på det nya tillskottet, Tullan. Geniki har tagit sig jättefint i kroppen nu. Och snart börjar det bli dags för Minna och Geniki att börja träna för tränare. Så kul! Minna har bara låtit Geniki landa, med massa uteritter i skogen - något som varit perfekt för den hästen. Hon kunde inte få ett bättre hem!
 
Natten har jag tillbringat i Mjölby och nu ska jag strax bege mig till stallet för att rida ut på Oprah. När jag kommer hem sen så ska jag ta tag i mejlen. Sedan fixa lite inlägg!
 
Följande bilder är tagna med min mobil:
 
 
 

Byte i vartannat

Meh! Mitt tidsinställda inlägg ploppade inte upp i går, märkligt... Men men, det var inte intressant i alla fall. Jag hann bara med en sväng till IKEA innan jobbet, så mer spännande än så blev det inte... Hur som helst, Oprah reds ut i dag igen. Och hon kommer få ridas ut i morgon också. Jag struntar helt enkelt i att rida henne på banan innan tävlingen på lördag... Jag får ut det jag ska på våra uteritter i alla fall. Tanken av att jag "måste" trimma på en ridbana har jag lämnat för längesedan - det är överskattat. Oprah fungerar bäst ute, så även jag. Om vi har kul, då blir ridpassen bra och motiverande = bra tävlingsresultat :)
 
Hur som helst, hur gick det i dag då? Jo, Oprah var jääääääääääääääääättefin! Verkligen, verkligen, dundermegafin! Vi tog ett varv i skogen, och jag började med att rida lite tempoväxlingar i skritten, flytta för skänkeln i sidvärtsrörelser så som skänkelvikningar samt öppnor och slutor. Sedan gjorde jag lite bakdelsvändningar + balanserade halter i nedförsbackarna. Därefter började jag jogga fram henne lite lång och låg. Stretchade ut halsen och red på fram. När hon släppte efter fint i traven så började jag galoppjobbet. Vi repeterade övergångar, skritt - galopp - trav - skritt - galopp - trav etc. Sen red jag rätt in i skogen med långa tyglar och "snurrade runt lite" över stockar, så att hon själv fick tänka tillbaka och lyfta på tassarna. När vi var klara där så bytte vi varv och red tillbaka. Här la jag in lite galoppruscher, vilket Oprah tyckte var hysteriskt kul! Sen återgick vi till den mer kontrollerade galoppen och red lite tempoväxlingar. Därefter började jag samla henne ganska ordentligt, och gjorde lite byten. Något som hon skötte fantastiskt fint. Jag vågade mig även på att byta galopp i vartannat steg. Och ja - hon lyckades. Busenkelt sa gulen!
 
Kort och gott - toppenfin och ett väldigt roligt samt givande ridpass för både häst och ryttare. Nackdelen är dock att Oprah fick mersmak för galoppobytena i vartannat steg... Så vi får väl se om jag har satt mig själv i skiten genom att lära henne det... Det märkts på lördag, byter hon hit och dit så vet jag att jag gjort en riktig tabbe, hahahahahhahaha... Oprah blir så överabitiös när hon lär sig något nytt! Men jäklar, hon var riktigt explosiv, känslig, avslappnad och balanserad i dag. Som att rida på moln!
 
 
Sötnosen Bubba!

Uteritt och foder

Efter regn kommer solsken, och vise versa. Vi har haft så fint väder under flera dagar nu, men i går kom regnet - och det var välbehövligt. I dag är det bara grått och blåsigt, men underlaget på ridvägarna var fantastiska! Och trots blåsten så kändes Oprah bra på uteritten. När vi red ut i blåst förra veckan så gick det mer eller mindre åt skogen.. Hon var såååååå tittig och så extremt spänd. Men jag mådde inte bra då heller.. Och det gör skillnad - mitt mående. I dag hade vi samma förutsättningar när det kommer till vädret, men jag har bara en förkyldning, ingen elektrolytrubbning. Och ja, vilken skillnad på häst! Återigen, hon påverkas sååååå mycket av mig.
 
Ang foder också, eftersom jag visade Oprahs fina bordsskick i går, haha... Så måste jag berätta om skillnaden på Oprahs päls och pälssättning.
 
Oprah bytte päls för flera veckor sedan, medan alla andra hästar i stallet påbörjade sitt byte. Själva bytet gick jättefort, och pälsen blev så extremt len och glansig. Jag märke ingenting på Oprah rent psykiskt. För vanligtivs brukar hon bli lite småirriterad när man borstar henne, eftersom hon redan är känslig för beröring. Men nu - ingenting. Jag märkte inte ett skvatt! Och det måste bero på fodret. Alltså på riktigt! Jag har bara märkt av en positiv förändring på Oprah sedan jag bytte till Primero TOTAL. Mindre buk, överlinjen börjar bygga på sig, och pälsen är superduperlen. Chia och hampafröna hjälper garanterat till där också, alltså hårremmen.
 
Jag är ohuggligt glad över att jag vågade ta steget att byta till ett spannmålsfritt foder. Och jag är även väldigt glad över att kunna presentera mig som deras teamryttare, för jag förespråkar verkligen detta foder. Jag vet att det fungerar. Eller ja, åtminstone på Oprah. Alla hästar funkar inte på allt! Men sen så är jag även glad över samarbetet med Chia de Gracia, eftersom de tillhandahåller Oprah med naturliga fodertillskott. Fantastiskt!
 
Och till er som undrar vad Oprah äter och hur mycket/dag:
2 L Primero TOTAL
1 dl Chiafrön
1 dl Hampafrön (ska höjas)
2 msk Nyponpulver
2 tsk Boswellia Serrata
ca 2 dl Granngården Betfiber Mash
 
 

Day off

Oprah går och lallar obrydd i hagen nu när hon har en dag ledigt. Men det blir fart på hennes så fort jag kommer med "grötskålen", haha... Jag har fått lov att börja ge henne lite av Granngårdens betfiber mash, endast i syfte att hon ska få i sig sina fodertilskott och frön. Oprah har en tendens att pilla bort dem när jag ger dem i samband med primeron... Pillig häst delux... Men hur som helst så får hon lite betfiber/mash om dagen, och det är höjdpunkten... ;)
 
 
 
 
 

Måndag it is

Nu återgår vi till den ordentliga bloggningen igen! I dag är jag bara genomförkyld, men det är inget emot magsjukan och elektrolytrubbningen... Jobbet kan jag genomlida så här, och hålla mig på avstånd från de andra, haha.. Men hur som helst så har min gula fara vilodag. Hon kändes fin på joggingturen i går vilket var en lättnad då hon kändes hemsk dagarna innan tävlingen. Men som många vet så brås hon enormt mycket på mig, och om jag är svag i kroppen och seg i huvudet så kan man inte kräva att ridpassen ska gå som en dans på en så pass känslig häst som Oprah. Och med känslig så menar jag inte bara för hur ryttaren rider, utan också för hur ryttarens sinnesstämning verkar. Men i går så kändes hon som sig själv igen, även jag.
 
Oprahs schema:
Måndag - vila
Tisdag - uteritt
Onsdag - markarbete
Torsdag - uteritt
Fredag - skritt avsuttet
Lördag - tävling i Åby, 110 cm
Söndag - uteritt
 
Mobilbilder från i går efter joggingen:
 

Frisk och sjuk

Jag har kvicknat till från min elektrolytrubbning nu, men som påföljd istället blivit förkyld... Men men, vi kör allt på en gång så att jag slipper skiten sen! Magsjuka, elektrolytrubbning, förkyldning... Sen kommer jag inte vara sjuk på minst ett år, hoppas jag!
 
Hur som helst så har jag bara vilat under dessa dagar. Jag ville så gärna känna mig fräsch inför gårdagen så att jag kunde genomföra tävlingen.
 
Tävlingen genomfördes. Men då jag var väldigt svag i kroppen, och tog med mig två dåliga ridpass sedan innan, så var känslan inte helt hundra. Men Oprah bevisar att hon är en kompis att lita på, och lallade simpelt runt banan. Dock blev hon skrämd vid hinder nummer två, bakom hindret stod ett funktionärsgäng lite längre bort - vilket hon konstigt nog kollade på. Oprah brukar inte kolla på grejer, så jag blev lite snopen! Men men, hon har inte varit ute på länge och mitt tillstånd gjorde säkert inte saken bättre... Hur som helst så skrittade jag fram till hindret, la en volt och kom igen. Hon spände till även i denna anridning. Men jag beslutade för att lägga henne lite närmare och trycka till. Då fick hon tid att kolla samt en lite övertalning. Eller ja, övertalning och övertalning... Lite mer stöd, kanske jag ska säga, haha!
 
Vi slutade konstigt nog på enbart fyra fel för volten. Inga tidsfel!
 
Jag är väldigt nöjd med resultatet och känslan trots min svaga kropp och sega huvud. Oprah är min krigarprincessa och ställer upp för mig helhjärtat. Hon gör comeback på comeback, utan att blinka eller ifrågasätta. Hennes inställning till livet, och till att vara en hängiven vän, gör mig så inspirerad. Jag inspireras av min häst, verkligen. Hon är fantastisk!
 
Nu blickar vi fram mot nästa helg. Med bättre förutsättningar, haha! Det blir en 110 cm klass i Åby! :)
 

Elektrolytrubbning

Jag har varit sämre i dag igen... Inget stall, inget jobb. Enligt vårdcentralen har jag fått en elektrolytrubbning, så med strikta instruktioner sitter jag nu här, i lugn och ro, och kollar på The Walking Dead.

Min förhoppning är att vätskeersättningen ska ge min energi ett lyft, samt att den "rätta" kosten gör att mitt illamående och yrsel försvinner, så att jag kan rida Oprah i morgon igen och på så sätt lyckas genomföra tävlingen på lördag.

Envis som synden, och garanterat korkad, men det är så jag fungerar. Sen kan jag vila så att jag är redo för en ny jobbvecka.
(null)


Spratteldocka

Vinden blåste rätt in genom Oprahs ena öra och ut i det andra i dag. Hahahaha! Jag lyckades inte riktigt få grepp om hennes fokus. Istället gjorde blåsten henne strirrig och spänd. Hon sprattlade till för det mesta, så att säga. Men när jag väl lyckades lura till mig hennes uppmärksamhet så kändes hon himla fin.
 
Jag är riktigt laddad inför lördag. Då är det äntligen dags för tävling. Det har snart gått ett år sedan vi tävlade sist... Vår comeback förra året gick lysande. Oprah var fantastisk! Nu gör vi dock inte comeback från en operation, utan från ett "utdömd-utlåtande" - kan man säga. Och det är lite skillnad, minst sagt...
 
Är hon inte fin?
 
 

Magsjuka

Jag har mått riktigt, riktigt dåligt under dessa dagar som jag varit spårlöst försvunnen. En så simpel grej som att plocka upp mobilen har gjort mig illamående... Det måste ha varit något som låg och lurade efter torsdagens lilla incident... För under söndagen bröt det ut i rena rama spykalaset... Jag har tappat räkningen på hur många gånger som min mage vändes ut och in, men det var under 24 timmars tid i alla fall. Och jag ville bara lägga mig ner och dö, för min kropp kom till en punkten att den verkligen inte orkade mer. Jag fick krypa i väg tillslut. Det var jättehemskt. Så dåligt har jag inte mått på länge... Något som resulterade i att jag var helt slutkörd på måndagen, samt i går. I dag börjar jag däremot känna mig lite piggare. Och jag kan nog troligtvis återgå till jobbet i morgon.
 
Oprah då? Jag hoppade henne i lördags, något som hon skötte alldeles utmärkt. I söndags blev det dock vila för hennes del eftersom jag låg hemma och krälade. Samma sak i måndag, jag var orkeslös - men tog mig ut till stallet. Jag var helt borta i huvudet men kände mig bättre av luften i stallet och energin från Oprah. Hon fick en en borstning samt massage med liniment! I går lyckades jag dock sitta upp och skritta ut tillsammans med en vän. Och i dag hoppas jag kunna jogga henne lite.
 
Mer uppdatering i kväll!
 
 
Att äntligen kunna äta något känns också bra...

Världscupfinal

Jag fick lämna jobbet två timmar innan jag egentligen skulle ha slutat i natt. Av någon konstig anledning så började jag skaka runt åttatiden, samt känna mig yr. När vi därefter hade ätit så fick jag upp allting och kände hur magen bara värkte... I dag mår jag däremot bra. Lite trött, men bra. Ridningen hoppade jag dock över, och istället så mockade jag ur Oprahs box och la in massa nya spånpellets. Sedan pussade jag henne i hagen såklart! Tog även av henne täcket så att hon fick gå naken i några timmar! Hon glänste så himla fint, och har aldrig känts så fin i pälsen tidigare. Tack Primero TOTAL och Chia de Gracia för att ni får Oprah att må bäst.
 
Nu sitter jag och tittar på världscupfinalen samtidigt som jag ska gå igenom mejlen. I morgon ska jag jobba övertid, 06-12. Och sen får vi se vad helgen har att erbjuda!
 
 

Det ska vara kul

En sovmorgon under gårdagen resulterade i stress = ingen tid för blogg. Men i dag var jag uppe med tuppen för att släppa ut hästarna samt för att rida ut tillsammans med min vän Alvina. Vi gjorde mycket avbrott i skogen - skritt, galopp, trav, skritt etc. Främst för att sätta igång bakkärran på Alvinas häst, men det är nyttigt för vilken häst som helst. Oprah kändes toppenfin och avslappnad i samtliga gångarter. Dock har hon en liten tendens att fatta högergalopp, istället för vänster. Det är liiiite konstigt eftersom hon känns starkare i vänster. Men men, hon är fin åtminstone.
 
I går gjorde vi årets premiär på utebanan. Jag arbetade henne främst i skritt och galopp, men travade ett par långsidor bara för att stämma av gångarten. Tanken var egentligen att jogga fram henne i traven. Men hon var ganska stum i munnen och lite "fyrkantig". Det blev varken bättre eller sämre av övergångar och sidvärtsförande rörelser. Så jag övergick ganska direkt till galoppen, där hon släppte efter väldigt kvickt! Men jag har märkt det, och alltid gjort, att Oprah väldigt lätt blir oinspirerad i travarbetet på banan. Hennes trav är inte den mest flashiga och det vet hon nog själv om, vilket gör henne lite slapp och omotiverad. Hon blir betydligt mer energisk och glad när hon får arbeta i galopp - för där är allt enkelt.
 
Varför krångla till allt, egentligen? Hade det varit jag för fem år sedan så hade jag nött traven. Men nu så känner jag mest att njaa, varför ska jag ödsla tid på något som min häst inte tycker är kul? Traven är jättefin ute i skog och mark, att hon sedan blir lite omotiverad inom fyra väggar är en annan femma. Och eftersom jag vet att hon kan, då känner jag inte att jag behöver tvinga henne till att utföra något som inte gör henne motiverad. Hon är ingen dressyrhäst som ska samla poäng för sin snygga trav runt dressyrstaketet, hon är en häst som ska galoppera och hoppa hinder = traven är helt oväsentlig. Hon går som en klocka och går att sätta press på i galoppen istället. Där är hon mer villig och inspirerad.
 
Ju mer jag lärt mig under dessa år, desto mer har jag insett hur individanpassad ridningen egentligen är. Det finns inte bara en enda handbok som man kan gå efter, utan varje häst har en enkild manual. Och den läser man sig inte till, den får man lära sig att behärska efterhand.
 
Oprah är så fantastiskt glad och inspirerad just nu. Och det är därför hon alltid ställer upp för mig.
Och juste! I går fick jag ett brev... När jag öppnade det så flööööög det ut massa glitter. Så mitt hallgolv glänser likt en Victoria Secrets runway, ish. Hahahahaha... Jag funderar fortfarande på vem det kan vara som skickat brevet... Spännande, minst sagt! :)
 
 

Bloggstrul

Jag har inte kunnat komma in på bloggen från datorn, bara via mobilen. Men mobilbloggning är för mig ett stort NEJ... Hur som helst så har min helg gått i ett. Vi var på Strandgatan 2 i Linköping med jobbet under fredagen, en sjukt lyckad kväll på ett väldigt fint ställe! Är ni ett kompisgäng som ska ut och hitta på något, dra till Strandgatan 2 - superduper! Vi spelade bowling, åt och jag red på den elektriska tjuren, haha! På lördagen sen så hade jag fest här hemma, som därefter fortsatte med en fest i Motala och därefter lite "efterfest" i Skänninge. Jag kom hem klockan sex på söndagmorgonen... Då var jag inte ens trött så jag hoppade över sömnen helt och drog ut till stallet på förmiddagen. Hahahahaha... Jag förstår inte ens själv hur jag orkade?! Men det känns så otroligt skönt att få komma ut och träffa människor nu när delar av livet är en enda soppa..
 
Vad har jag gjort i dag då? Jo, Oprah reds ut och hon är så himla, himla fin. Vi tog ett par varv i skogen, repeterade övergångar och tempoväxlingar, blandat med lite kupperad terräng som gjorde att hon fick tänka tillbaka och lyfta på tassarna. Perfekt! Jag längtar som en dåre till nästa helg när det är tävlingsdags. Min abstinens har bara växt sig starkare för varje dag som gått. Och jag tror Oprah delar min känsla.
 
Jag har en hel del grejer att ta tag i. Min mejl är översvämmad och jag har skjutit upp grejer hela tiden på grund av min "situation" som tagit mycket fokus och energi. Men på fredag ska jag avsätta ett par timmar till att verkligen gå igenom ALLT.
 
Kort och gott - livet är som bäst när jag får vara i stallet tillsammans med min gula häst som sprider så enormt mycket glädje. Livet är också jäkligt bra när jag får umgås med människor som jag gillar. Däremot är livet kämpigt när du trott att du, i arbetet kring sociala medier, jobbat med ärliga människor - som istället visat sig vara tvärtom. Usch, usch, usch.
 
Anyway, jag fick just en leverans från min sponsor. Har ni provat Barebells nya proteinbar? Den är hysteriskt god. Min absoluta favorit!
 
 
Vad tycker ni om den här bilden som jag tog nyss? Den är fotad med min iPhone 8+. Riktigt schyst kvalité för att vara en mobilkamera, tycker jag! :)

Galopp och ny mobil

När det började närma sig slutspurten på jobbet i går så kände jag hur halsen började ömma. Jag slängde därför i mig lite Kan Jang tabletter, sprayade halsen med Coldzyme och sög på en Strepsil innan jag intog sängen när jag väl kom hem. Jag har inte tid för attt bli sjuk. Men jag blev nog rätt så kall när jag red ut i spöregnet under gårdagen... Hur som helst, hästarna släpptes ut i morse och jag gjorde i ordning Oprah för ett markarbetespass i ridhuset. Fokuset låg på skritten och galoppen. Hon känns så himla mycket finare hela passet igenom när jag tar bort traven. Traven har alltid varit hennes "sämsta" gångart. Hon har alltid haft lätt för galoppen, vilket är en fördel när det är just hoppning som vi vill hålla på med.
 
Hur som helst så var hon jättefin. Jag skulle dock önska att hon var lite kvickare i tempoväxlingarna. När jag ska samla henne så svarar hon väldigt fort, men ökningarna är lite trögare. Men visst är det konstigt att det helt plötsligt blir tvärtom när hinder kommer in i leken? Då jäklar kan hon gasa, men bromsen kärvar lite.. ;)
 
I morgon tänkte jag nöta tempoväxlingar och övergångar utomhus - på rakt spår.
 
Förut, precis innan jag kom hem till lägenheten, så hämtade jag ut ett litet paket. Där i låg min nya mobil! Jag velade mellan en iPhone X och en iPhone 8+. Båda modellerna har sina brister, enligt mig. Dels så finns det ingen "fysisk" knapp på X, och dels så är 8+ så himla stor. Men ändå så ville jag ha någon av dem modellerna eftersom kameran är betydligt bättre än i de andra.
 
Valet föll till slut på 8+, jag är helt enkelt inte redo för att lämna hemknappen - haha. Så med andra ord får jag vänja in mig vid storleken istället.
 
 

"Äntligen" regn

Snart är det helt bar mark här ute på östgötaslätten! Tack vare dagens pågående regn så verkar snön inom kort bli ett minne blott... Inte en dag försent, om ni frågar mig.
 
Oprah hopptränade i söndags, joggades i måndags och vilade i går. I dag red vi ut i skogen och återvände helt genomblöta! Men Oprah kändes jätte, jättefin. Lätt i framdelen, avslappnad i överlinjen, energiska bakben och med en framåtanda som både räckte och blev över. I morgon kommer hon få gå ett pass i ridhuset, och på fredag rids hon ut igen. Lördagen innebär sedan skritt/promenad och därefter så har jag planer på att ta henne till något annat ridhus här runtomkring - som har hindermaterial framme. Har ni något/några tips på ridhus som går att hyra här i trakterna runt Vadstena/Motala/Linköping och som redan har hinder framtagna så att man slipper bygga fram och ställa tillbaka? Jill är borta under två veckor så jag får skutta lite på egen hand, helt enkelt. Så ös på med tips! :)
 
Så här såg Oprah ut efter ridpasset... Blöt men glad - avslutat ridpass innebär trots allt "gröt".. ;)
 
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0