Att inse sina misstag och rätta till dem

Jag vet inte, men det känns som att fler och fler börjar se inflammationer i hästarnas ben som ”vardagsmat” och något som ”hör till”… En kortisonspruta här och där verkar bli mindre och mindre häpnadsväckande… Jag ogillar den utvecklingen skarpt. För inflammationer brukar uppkomma när du överansträngt din häst. Om det går så långt att du får spruta leden, då är det ditt fel. Du har inte otur, det är ditt fel. Det är du som utsatt din häst för något som den inte varit fysiskt redo för. Och jag gillar ordspråket:

”En spurted led kommer alltid vara en skadad led” – ta inte en kortisonspruta som en fis i rymden, se det som är lärdom. Gör om, gör rätt.

Överallt på sociala medier så ser jag ryttare som får spruta sina hästar, om och om igen. Medmänniskorna kommenterar ”åh, sicken otur du har”. Men nej, det är inte otur… Och om du ska fortsätta inbilla dig att det är otur så kommer inflammationerna fortsätta komma tillbaka. Det är din häst som får ta smällen för din blindhet. Och dessa typer av människor ogillar jag sååååå mycket. Men faktum är att man inte kan ta en diskussion med dem, för de överskattar sig själva något enormt och ser verkligen inte problemet.

Sen så finns det de ryttare som skyller inflammationer på sin häst exteriör… Och det är också såååå fel. Det är inte fel på hästens kropp. Det är du som inte lärt dig att rida din häst utefter dennes kroppstyp. Återigen, ditt fel.

Tack och lov så finns det ändå dem som vågar säga att ”jag har utsatt min häst för något som den inte riktigt var redo för, och därför har denna inflammation uppstått. Såklart är det tråkigt, men nu vet jag vad jag gjort fel och jag ska ändra på mitt tänk och lägga upp en annan plan”.

Mina första två hästar, Picasso och Cappuchino, hade fel som pågått innan jag köpte dem. Så där har jag tyvärr inte så mycket att säga. Men Oprah, henne har jag överansträngt en gång. Dock finns det en hake i Oprahs ”situation”… För om jag inte hade överansträngt henne, då hade vi inte hittat det verkliga felet som hade orsakat problem förr eller senare… Nu kunde ju Oprah opereras som ung, och återhämtade sig väldigt bra. Men säg att vi inte hade märkt av detta förrän hon var typ 16, hade hon då klarat av operationen och att återställa sig lika bra? Det är en klurig fråga…

Men hur som helst, varför fick Oprah en inflammation i bakknäna? Oprah är byggd i nedförsbacke, problemet borde ha visat i frambenen om jag hade ridit henne fel… Och hoppa gjorde vi en gång i veckan på inte alls några ansträngda höjder… Så att det skulle vara anledningen till inflammationen hade jag svårt att tro..

Men ju mer jag funderat, desto mer har jag kommit fram till misstaget som jag gjorde… För det är så man måste göra när man överansträngt sin häst – gå till botten på problemet så att man inte upprepar samma misstag.

Oprah är uppfödd på lösdrift, hon har haft bra förutsättningar. Men sen när hon flyttade till mig så flyttade hon även till Östgötaslätten. Vi har inga backar här. Det är plant. Så i flera år reds Oprah på plana vägar, paddock och i ridhus. Men när jag skulle börja plugga till journalist så flyttade jag henne upp till skogarna. Där däremot, där kunde vi snacka om kuperad terräng. Och det var garanterat där som jag gjorde ett stort misstag. Jag blev så glad över möjligheten att kunna rida Oprah i en så bra och stärkande miljö. Vi började rida lite smått upp och ner, i sandbackar och över rötter. Det var Oprah inte van vid.

Vips så kände jag att hon inte kändes som sig själv, då åkte vi in och kollade henne och hittade en liten, liten inflammation i båda bakknäna. Hon behandlades då tyvärr med kortison. Dock var det första gången, och förhoppningvis sista, som hon fick en kortisonspruta.

Men hur som helst så upptäcktes ju även det ”verkliga felet”, ett fel som gjorde Oprah extra känslig. Men hur som helst så genomfördes operationen och Oprah blir nu underhållen två gånger om året med IRAP. IRAP som inte skadar leden som kortison gör, utan som är bland annat hästens egna blod – alltså egna läkning.

Jag har ett fantastiskt team bakom mig som hjälper till att hålla koll på Oprah, för trots hennes ”spagettiben” så ser framtiden väldigt ljus ut. Och hon har aldrig, aldrig känns så här fin som hon gör nu. Synd bara att balltrampet skulle komma att förstöra lite…

Men hur som helst, var ärlig mot dig själv, så är du också ärlig mot din häst.

LIN_0301

blogstats trackingpixel
Comments 28
  • Livia

    Nja, där har du lite fel..
    En inflammation beror inte alltid på överansträngning eller att jag som ryttare” förstört ”hästen, som du i texten menar.
    Min häst fick inflammationer ofta i bakknäna, tillbakakommande 3 st. När vi började leta vad som vad fel och hur dom uppstod så visade det sig att hon hade en förändring i ryggen som orsakade inflammationerna! Så hon överbelastade bakknäna .

    Reply

    • Linn Ztrelin Post author

      Nej jag har inte fel. Det är du som väljer att tolka fel… Vart ser du att jag skrivit att det står att det ”alltid beror på överansträngning eller att du som ryttare orsakat problemet”? Det står ”brukar” inte ”alltid”. Helt olika saker! Och jag valde då att lägga fokus på det människan gör. Varför tar du åt då?

      Reply

  • Lovisa Rengren Söderlind

    Åh, sådant här är så spännande tycker jag. Jag är otroligt mycket för att man ska granska sin egna ridning och alltid felsöka hos sig själv som ryttare. Dock håller jag inte riktigt med dig till 100% eftersom det inte alltid är mitt fel att min häst är skadad. Jag tar min häst som ett exempel: riktigt fin ung valack som är sparsamt tävlad och som jag ridit väldigt varierat på. Jag har gett honom bra med tid. Självklart är hela omställningen till en annan ryttare eller min ridning något som kan ha ett finger med i spelet men det är bara toppen av isberget. När vi senare röntgade honom grundligt visade det sig förändringar som jag osannolikt kan ha orsakat på den korta tiden han ändå varit hos mig. Dessa förändringar kan kopplas till ridningen, en överbelastning under längre tid. Dessutom är hans benställning inte helt korrekt något jag hela tiden jobbar på med hovslagare men som dem inte riktigt gjort något åt innan. Alltså, han har en något ofördelaktig benställning och har säkerligen inte fått den tid han behövt för att växa. Summa summarum = jag kan till viss del skylla på exteriör och tidigare ridning.
    Däremot hade jag ju visserligen kunnat vara mer noggrann i köpet och kanske kunnat förutspå framtida skada. Nu får min älskade häst i alla fall all vård han behöver och en gedigen träningsplan ska läggas upp när han ska igång igen :)

    Reply

    • Linn Ztrelin Post author

      Vart har jag skrivit att det alltid är ditt fel att din häst blivit skadad?

      Vad har skador innan köp med mitt inlägg att göra?

      När det kommer till beställning så förstår jag dig! Jag syftade mer på om hästen är byggd i ner eller uppförsbacke, exempelvis. Men återigen – man måste lära sig vad sin häst klarar av – oavsett exteriör.

      Reply

      • Lovisa

        Nej jag anklagade inte dig för att skriva att det ”alltid” är mitt fel, jag ville bara kommentera ur min synvinkel eftersom jag tycker ämnet är så otroligt intressant och det var kul att du skrev ett inlägg om det. Men efter din otroligt tråkiga ton så förstår jag att du kanske inte riktigt var öppen för att diskutera ämnet… Synd.

        Reply

  • n

    omg, YES! Änltigen en klok människa. Man gör det absolut inte med mening. Du trampar nog en hel del människor på tårna….. haha.

    Jag kan inte uttala mig så, jag har aldrig haft inflammationer osv på mina hästar, trots full tränings o tävlingskondis. Jag har en häst hemma nu med dubbelsidig knäledsinflammation – men jag fick hem henne så, så det räknas inte riktigt :)

    Jag känner en tjej som hade nån inflammation på sin häst, åkte in till veterinären. Var överlycklig över denna inflammation (den satt bak) – hon hade ju lyckats rida sin häst korrekt o sätta den på rumpan när hon red!!
    Jag trodde helt ärligt att jag skulle smälla av..

    Reply

  • Linnea

    Men väldigt bra inlägg!
    Många skador kommer ju ifrån att ryttaren överanstränger och felrider sina hästar tyvärr, trots att många inte inser det..
    Ser att flera skrivit att man hittat fynd i ryggen osv och att det inte är deras fel, fast fynd i ryggen kanske inte är deras fel men att fortsätta rida på det så hästarna överanstränger sina bakknä osv..
    Jag tror att man måste lyssna på sin magkänsla, verkligen..

    Läs gärna om min resa ifrån hoppning till dressyr, om drömmen om GP klasser!

    Reply

  • Evelina

    Amen säger jag bara! Känner igen mig själv i detta fallet lite, min häst har lite fel i sina framknän vilket gör att hon inte tål hård ridning på banan dag in och dag ut men jag har lärt mig att rida henne och göra upp ett schema på hennes villkor och sedan dess är hon nästan aldrig halt eller något. Är också väldigt emot kortison och har aldrig ens behövt spruta och skulle inte vilja göra heller… Är så glad att det finns kloka hästmänniskor som du där ute, tänk om alla tänka så!

    Reply

  • Carro

    Jag kan hålla med dig i ditt inlägg men inte fullt ut. När jag red min ena häst blev denna rädd för något plötsligt ljud och samtidigt som den vänder om så trampar han fel och vrider sitt ben, vilket resulterar i inflammation i det knät på det benet han vred och tjock över kotan. Där ser inte jag hur det skulle vara mitt fel, som du skrivit att det är ”ditt” (mitt) fel om man får spruta leden

    Reply

  • Zandra Svensson

    Bara jag som känner mig som världens sämsta hästägare när jag läser detta? Been there och kämpar varje dag för att aldrig åstakomma det igen… Men det är så jävla svårt att veta exakt vad som är rätt eftersom hästen inte kan svara.. Jag har en ponny som precis som Picasso inte visade att han hade ont… Såg det inte föränn han blev ordentligt halt och jag mådde verkligen så dåligt efter det…

    Reply

  • Karin

    Alltså otur över lag är livets sämsta begrepp. FÅ tillfällen i livet är otur. Ofta (om inte alltid) har man på något sätt skapat situationen. Nä, jag tror fan inte på konceptet otur! En hagskada är sällan otur det heller. Jag släppte mitt sto på bete i en flock för att hon skulle få vara häst. Jag visste för lite om de andra hästarna och reagerade inte så mycket på att det var lite oroligt i flocken. Sex månaders konvalescens blev det av det. Skulle aldrig skylla det på otur. Jag var ouppmärksam och oansvarig.

    Annat exempel är att släppa ut en häst i en tex frusen hage som stått på box en hel natt och pumpats i kraftfoder till kvällsmat. TUR om den inte bryter benet när den brallar järnet när den kommer ur ouppvärmd? Japp. OTUR om den gör det? Nej.

    Reply

  • Alice

    Jag tror verkligen från botten av mitt hjärta att ingen hästmänniska (med undantag för psykopater osv..) vill utsätta sin bästavän/tävlingskompanjon för lidande. Om något så grundar sig det bekymmerslösa kortisonsprutandet i okunskap, eller möjligtvis omedveten förnekelse. När jag som 13-åring fick min nuvarande ponny (nu 8 år senare) kunde jag aldrig någonsin föreställa mig vilken känslomässig koppling jag skulle utveckla till honom. Han var (och är) mitt absoluta allt, och jag har aldrig mått så dåligt eller varit så arg på mig själv som när jag insåg hur min dåtida okunskap ledde till min ponnys lidande.

    Hade jag läst det här inlägget för ett år sedan hade det inte bara trampat mig på tårna, det hade hånfullt slitit ut mitt hjärta ännu lite till. Jag förstår syftet med inlägget, men jag vill verkligen lyfta tanken att oss hobbyryttare sjäälvklart vill våra hästars bästa. Ett sådant här inlägg kommer inte bota okunskapen? Visserligen var väl det kanske inte din avsikt heller. Jag förstår frustrationen, och jag tycker absolut det är ett jätteviktigt ämne att belysa.

    Men: Oavsett hur självkritisk, noggrann och påläst man är så är hästar komplicerade varelser, och att ”gå till botten av problemet” är inte alltid så enkelt. Jag har legat sömnlös hur himla många nätter som helst och analyserat, funderat, jämfört och tänkt; ändå tog det mig 8 år att ”gå till botten av problemet” men min ponny. En touch ödmjukhet till det faktum att de allra flesta av oss försöker med allt vi har hade jag uppskattat.

    Reply

  • Amanda

    Det är inte lätt men man får försöka lära sig genom sina misstag (eller andras) och förstå att man aldrig blir helt fullärd :)

    Reply

  • Caroline

    Håller med dig i det stora hela! Verkligen bra skrivet! Som du skriver är de många som skyller på ryggproblem o att inflammationer uppkommer därifrån. Vet man de efter första inflammationen så bör man kanske ställa om sin ridning då återkommande inflammationer tyder på (i min mening) ensidig/oförändrad träning istället för att se behandlingen med kortison som mirakelkur.
    En annan skrev om benställningen på sin häst vilket absolut kan vara ett problem MEN om man vet om det problemet så kanske man bör ha bättre kommunikation med sin hovslagare och ha ett eget intresse för lärande. Min häst har inte heller helt korrekt benställning men jag är supernoga med att kolla hur han sliter skorna till exempel för att hitta små avvikelser/felbelastningar för att korrigera min ridning.

    Samma sak för att se om jag rider honom rakt/snett. Likaså kollar jag sadelns läge innan och efter ridningen för att stämma av hur sadeln ligger före o hur den hamnat efter ridning om jag är sne eller om han är sne.. Sen tror jag att ens egna ambitioner spelar roll och ibland kanske tar överhand. Min herre (9år i Jan) växte otroligt fort som 5-6åring men kapaciteten för att hoppa hus fanns. Har jag förbisett hans behov och uppbyggnad för att hinna med i hans årskull har han varit helt trasig idag. Tack vare min noggranhet har jag aldrig (peppa peppa då han varit klantig i hagen) behövt ställa av honom eller behandla honom för något.

    Långt inlägg men vad jag menar i det stora hela är att hästen lägger sitt liv i våra händer och är vårt ansvar till att må bra och att slippa lidande. De gör tekniskt sätt allt för oss och det minsta vi kan göra för dem är att rannsaka oss själva och ställa oss frågan ”Hur ska jag nå mina mål utan att ”skada/slita” på hästen.

    Reply

  • Erika

    Mycket bra inlägg! Äger själv en nordsvensk travare som tävlar aktivt. Men drabbats av inflammationer mycket. Och tack och lov så har jag ett bra team runt mig så vi försöker klura ut varför dessa uppkommer. Vad som är den bästa träningen ochristoffer hur ofta hon kan tävla för att hon ska få vara frisk och må bra. För hon är en liten dam som inte visar att hon har ont föränn det är för sent. Så man studerar och utvärderar. Vilket har gjort att jag bland annat hittat och fastnat för din blogg. Även om vi inte utövar samma disciplin så finns det myrket att lära sig och hämta inspiration och idéer ifrån. Älskar sådana här inlägg där man får tänka till! Stort tack och lycka till med oprah!

    Reply

  • Amanda

    Hej Linn.

    Mycket bra inlägg och stämmer in i det mesta du skriver! Att många ser det som en liten skitsak att hästen fått exempelvis kotledsinflammation.

    Men det finns faktiskt fall då det inte alls berott på ryttaren utan en inflammation kan uppkomma exempelvis för hoven är byggd fel. Sen är det självklart upp till ryttaren att korrigera exempelvis skon eller ridningen efter hästens exteriör!

    Reply

  • marica

    Grymt bra inlägg! Det är verkligen ett viktigt ämne att ta upp och allt fler borde lära sig mer om detta! Håller med dig och har lite egan erfarenheter av detta, inte dock inflamationer men det här med att rida en häst rätt ut efter dess kropp och förutsättningar. Jag rider sjäv en häst som egentligen har hela kroppen emot sig, han är lång i kroppen, stor och har svaga bakben och är lite kohasig (kobent( på bakbenen och ja kroppen är inte med honom men han har en sådan arbetsvilja så vi har helt enkelt fårr lära oss från grunden att rida honom helt efter hans förutsättningar för att det ska gå så bra och enkelt för honom som möjligt för att undvika skador och vi har klarat oss från det, han har kassa bakknän men det tar vi hand om, det ända skadorna han har haft en broddtramp och lite svullnaben pga foder.
    Bra inlägg och åter igen, ett mycket viktigt ämne! Tycker verkligen inte om folk osm skyller på hästen, när det är DERAS fel att hästen är skadad, dom vill liksom inte erkänna att det är deras fel….

    Reply

Lämna ett svar till Evelina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Follow on Bloglovin
Menu Title