Den speciella rödingen…

I somras, när Oprahs karriär som ridhäst höll på att ta en dramatisk vändning, fick jag förfrågan om att testa Geniki. Jag skulle få ge ”blod, svett och tårar”. Samt att jag fick lämna tillbaka henne när jag ville om det kändes lönlöst.. Som vanligt så kan jag inte tacka nej till ”speciella” hästar. Så Geniki fick flytta hem till mig och bosätta sig i en av stallets rymligaste boxar utan galler och tillgång till att reta en lite shettis bredvid sig. Hon stormtrivdes från första början, men var väldigt vaken på omgivningen – samt extremt försiktig. Men det är lite som hon är, Geniki är nog en försiktig häst av naturen.

De första ridpassen var kaos. Hon tuggade sönder mina syntetbett av ren nervositet, samt vägrade gå framåt i traven eller galoppen. Hon tvärnitade, stegrade, sparkade, ja – you name it. Men det var jag förebredd på, för det var precis det beteendet som jag hade fått förklarat över telefon.

Jag släppte allt, bokstavligt talat. Tyglarna fick fladdra löst, medan jag matade på henne framåt. ”Åker jag av så gör jag”. Geniki blev nog ganska ställd, näsan chockad, över mitt sätt att agera. Men hon travade runt, med rumpan lite här och var. Och så här fortsatte jag länge, tills hon kände sig trygg med att låta mig ta kontakt med hennes mun.

Nu är hon jättetrevlig att rida. Går stadigt i form i skritt och trav, bitarna börjar även falla på plats i galoppen. Men hon är så himla beroende av sin ryttare, en riktigt enmanshäst. Detta gjorde att provridningarna av henne gick lite sådär…

Provridning 1:
Jag visade upp henne och spekulanterna tyckte att hon var jättefin och rörde sig trevligt. När det var tjejens tur att testa så tog det fem sekunder från att hon hoppat upp, till att Geniki och hon skenade runt på gärdet bredvid paddocken(vi har inga staket). Tjejen ville inte ha Geniki…

Provridning 2:
Återigen, hon skötte sig toppen när jag red henne. Och spekulanterna var glada och positiva. När tjejen ställer sig på pallen och ska slänga över benet, ja, vad händer då? Jo, Geniki är blixtsnabb och tar ett rejält bett om tjejens lår/rumpa. Och jag står där med hakan ner till marken, samt får värsta utskällningen av spekulanterna… ”Hon har aldrig gjort så förut”, säger då självklart jag. Men ja, då får jag tillbaka ”den har vi hört förut”… De ville inte ha Geniki…

Samma dag skriver jag ett sms till min vän Minna, som jag vet är sugen på att skaffa häst igen. Hon kom och testade Geniki. Denna gången red jag inte innan, utan Minna hoppade upp direkt. Geniki började studsa med framdelen och gå ut på gärdet. Då hoppade jag upp – Geniki gick klockrent. Och Minna är min vän, jag skulle aldrig lura henne. Vet jag att Geniki är en bra häst som behöver tid – då är det så. Och Minna fick se det svart på vitt. Hon hoppade upp efter mig och då gick allt jättebra. Minna hade så gott som bestämt sig första dagen, men hon kom dagen efter för säkerhetsskull. Då gick det återigen jättebra.

Minna har köpt Geniki. En av mina närmaste vänner har alltså köpt ”min” lilla drömhäst. För det är hon, en häst helt i min smak och som påminner läskigt mycket om Picasso.

Geniki kommer stå kvar här över vinterhalvåret, så att Minna och hon blir sammansvetsade ihop – med lite hjälp från mig. Jag önskar de båda allt gott, så därför är denna lösning perfekt. Samt att jag kommer få det stora nöjet att tävlingsdebutera röding 😀

Jag är så glad att Minna gjorde sitt livs spontanköp, och jag är såååå glad att jag fick möjligheten, samt förtroendet, att jobba med Geniki. Hon är helt fantastisk!

LIN_5973

blogstats trackingpixel
No Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Follow on Bloglovin
Menu Title