Finns inga ord

Jag saknar henne något enormt. Jag hade gjort, och givit, precis vad som helst för att få Picasso tillbaka. Hon är och kommer alltid vara den bästa individ, för mig, som någonsin levt på denna jord. Och jag hoppas, av hela mitt hjärta – medan tårarna tränger fram bakom ögonen på mig i skrivande stund – att vi någon gång kommer träffas igen. Inte här på jordytan, men någon annanstans, på något annat sätt. Det är åtminstone min högsta önskan. Jag saknar så innerligt att få klappa hennes sammetslena hårrem och att få  massera hennes mjuka ganascher – något som hon älskade. Sedan saknar jag känslan av att kunna krama om en häst, att verkligen omfamna Picasso och lite mjukt trycka hennes huvud mot mitt bröst. Picasso var aldrig en häst som ”slog sig fri”, utan hon ville alltid kramas. Hon njöt av att känna mitt hjärta och att bli omfamnad på det viset jag kramade henne på. Hon var verkligen en på miljonen. En individ jag aldrig kommer att få träffa igen, speciellt inte en människa. En människas personlighet och äkthet kommer aldrig att kunna mäta sig mot hur Picassos, tyvärr. Människan är ett spännande påfund och en art jag aldrig kommer lita på, oavsett vem det är.

Picasso var och är bäst, och jag saknar henne så himla mycket. Min bästa vän.

035 (3)

blogstats trackingpixel
Comments 5
  • satilaryttaren.se

    Nu bränner tårarna bakom mina ögonlock.. Jag har precis en sån häst, som Picasso var, hemma i stallet och jag är så glad att jag fått ha henne i mitt liv i 10,5 år och jag hoppas att jag får minst lika lång tid till med henne- helst föralltid <3

    Reply

  • JenniferDressage.se

    Det skär i hjärtat att läsa… Så sorgligt att hon inte kunde få vara frisk och fortsätta leva. Det skrämmer mig ibland eftersom min nuvarande häst är just DEN hästen för mig och jag kan inte ens tänka mig hur jag ska klara av att fortsätta leva när hon inte finns mer. Men det gäller att njuta av varje dag man får tillsammans och verkligen vara tacksam för det, sen försöker jag inte tänka på det så mycket eftersom min tant är väldigt pigg & fräsch trots sin ålder. Skickar en massa styrkekramar till dig och håller alla tummar att ni kommer ses igen, någon gång, på något sätt. ❤️

    Reply

  • Jenny

    Jättefint skrivet <3

    Reply

  • Frida

    I går natt fick jag avliva min bästa vän, allt gick väldigt fort och hon la sig själv ner under stjärnhimlen och slöt sina ögon när jag klappa henne en sista gång och sa godnatt <3 det va precis så det ska va och hon hade fått leva ett långt och lyckligt liv in i det sista, 33 år blev hon min älskade Freja <3 helt fantastisk häst och det tomrummet efter henne kommer nog alltid finnas kvar </3
    Men vi fick 14 år ihop och hon va pigg och glad när vi gick vår sista promenard tidigare på dagen lyckligt ovetande båda två <3

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Follow on Bloglovin
Menu Title